Mycket på gång

Foto: Lina Malmqvist
 
Tiden går och vips så var vi inne i oktober och hösten är här på riktigt. Jag tycker att allt går så himla fort och att jag egentligen inte gör så mycket... men så blickar jag bakåt i kalendern och ser att jag faktiskt har saker för mig precis hela tiden. ;)
 
Trots att höstterminen med jobb och skola är igång så har jag fortfarande en hel del att göra i företaget, vilket såklart är fantastiskt roligt. Det är just nu en rolig variation med både mina gamla "stammisar" som utvecklas till nya nivåer hela tiden, och nya kunder både sådana som behöver lite kort hjälp med något specifikt problem eller som vill inleda ett långsiktigt samarbete. Jag har sällan tråkigt på jobbet!
 
Jag har även äntligen fått lite tid och ro att lägga på min hemsida, så efter att ha sett väldigt ofullständig ut under några månader är den nu på gång igen. Lite ändringar i träningsutbud och information, så är ni nyfikna är ni varmt välkomna in och kika. Tanken är att bloggen ska flytta över dit och kopplas ihop så småningom, men allt i sinom tid... Jag brukade vara ganska haj på det där med webbdesign men jag börjar väl bli gammal för jag är inte alls lika "teknik-klok" som förut, ha ha.. ;D
 
 
När det kommer till mina egna hästar och deras träning så har jag äntligen lite inspiration, efter mycket om och men!! Det har varit väääldigt dåligt med den biten, ja det senaste året faktiskt. Det har väl om inte annat märkts här på bloggen, i form av fruktansvärt dålig uppdatering.. ;)
 
Jag har haft något av en känslomässig bergochdalbana med Conny, då insikten om att han faktiskt börjar bli till åren slog mig som en bomb. Han är fortfarande samma underbara, goa super-fåne, sprallig som tusan och med både en och två rävar bakom öronen, men han har ju nu passerat tjugo och är ju faktiskt inte helt "som ny" längre. Så plötsligt blev allt vad heter prestation så väldans sekundärt, vi släppte den biten helt och ägnade oss helt och fullt åt att njuta ute i naturen.
 
I takt med det kände jag också mer och mer att Leia och jag aldrig kommer att få det där som jag och Conny har. Urbota korkat att börja jämföra sina hästar, men jag är inte mer än människa.. :) Jag älskar Leia och hon har varit som en frisk fläkt ända sedan hon klampade in i mitt liv, men hon och Conny är verkligen som natt och dag. Vilket såklart är precis varför jag tycker så mycket om dem båda två, på helt olika sätt, men det gjorde också att när jag la ner träningen med Conny kände en del av mig "äsch, det är ingen idé" med Leia... Så då blev det att vi också fokuserade fullt ut på att bara mysa tillsammans i skogen.
 
Många flummiga tankar blev det nu men vad jag ville komma till var att jag helt enkelt tappade all inspiration till att faktiskt träna på nytt med hästarna. Det kändes som att vi kunde göra allt det vi alltid velat kunna göra och även om man förstås aldrig blir fullärd kände vi oss ganska nöjda med den nivån vi tagit oss till.
 
 
Men! Nu har det hänt grejer! Som en blixt från klar himmel slog motivationen ner i mig och nu jäklar är vi igång igen! Conny och jag är fortfarande först och främst fokuserade på våra härliga uteritter, men vi har tagit upp träningen av lite gamla grejer och det är riktigt roligt att ha lite "projekt" på gång igen. Vi hade Maria Gramén ute hos oss i förra veckan, som ju följt större delen av vår resa och varit en stor del av vår utveckling genom åren. Det gav mig också en boost, även om vi inte direkt hittade på något nytt är det alltid bra att bara få lite påminnelser från någon utifrån.
 
Leia och jag har skjutit uppåt med raketfart på sistone. Främst ridningen har tagit stora kliv framåt, vi lullar inte bara omkring längre utan nu kan vi faktiskt kalla det för dressyr. Hon har fått en helt annan gnista och jag har äntligen kommit på hur jag ska arbeta med henne för att hon ska hålla intresset uppe.
 
Vi har varit ute på vår allra första uteritt utan huvudlag, och det gick hur bra som helst. Ännu roligare var det att det var fullt ut Leias initiativ! Här har jag skrivit lite om det.
 
Igår var ytterliggare en milstolpe. Vi hade vårt första riktiga pass utan huvudlag, utanför paddocken. Hon har blivit ganska nervös när vi bytt miljö tidigare, men som sagt har mycket hänt på sistone och nu kändes det hur naturligt som helst. Det där med stora öppna gröna fält är inget jag tar för givet att rida runt på - Conny har under årens lopp bjudit på mer än ett antal åkturer på just sådana, hehe - så det har inte blivit att vi varit mycket utanför paddocken. Men Leia var en riktig pärla och vi kunde göra precis allt som vi gör innanför staketets inramning.
 
Jag tänkte att jag skulle försöka vara lite mer på att få nya bilder aningens oftare än det blivit på sistone, så kan jag förhoppningsvis bli lite bättre på att hålla igång den här dammiga bloggen.. ;)
 
Foto: Lina Malmqvist

Askims Fältrittklubb

 
Igår hade Askims Fältrittklubb en klubbdag och jag var inbjuden som hemlig gäst för att hålla en clinic/uppvisning. Med mig hade jag min kollega och bästa vän Conny, som på ett alldeles strålande sätt hjälpte till att demonstrera och förmedla min filosofi.
 
Vi promenerade runt en del på området innan visningen och när det började närma sig släppte jag Conny i paddocken så att han skulle kunna strosa runt lite om han ville... Bara det att han med raska steg genast travade iväg mot ridhusporten som stod öppen - och ridhuset i sin tur var öppet ut på andra sidan också. Spännande!! ;) Men han tog bara en kort vända i ridhuset innan han återvände till paddocken och snabbt kom till mig igen.
 
Därefter lämnade han inte min sida på den timmen vi lekte, tränade, visade och berättade. Han var fantastiskt duktig! Jag har inte direkt min komfortzon mitt i rampljuset så här, men med Conny vid min sida blir det hundra gånger lättare. Och det blev en riktigt bra visning, jag fick fram mitt budskap och publiken verkade nöjd.
 
Tack Askim för att vi fick komma, och tack Conny för att du är en sådan klippa!
 
 

Dygnet har för få timmar

 
Här är det fullt upp! Jag jobbar på med att få upp bilderna från häromdagen och de nya Lina tog på Conny och mig idag, men bokningar, hemsidefix och träningsjobb ligger högre upp på listan. Så det kommer när det kommer helt enkelt - här är två bilder från idag i alla fall. :)

Ett första försök till markträning

Ja, så här ser det ut när man släpper in en helt ny hästmänniska i paddocken, stoppar lite godis i fickan på vederbörande och säger "kör"!
 
Trixet med Leia är att antingen ha en väldigt tydlig plan och veta precis hur man ska ta sig dit, eller att inte ha någon plan alls men vara väldigt duktig på att belöna i rätt läge. Så hon är absolut inte en sådan man bara kan dirigera och få önskat resultat. :) Och är man inte intressant nog går hon lätt och ställer sig i ett hörn och käkar gräs. Därför var det roligt att se hur Jakob och Leia ändå jobbade - snacka ihop sig lite, prova på, lyckas, misslyckas, utvärdera och omvärdera. Med ett öppet sinne och en önskan om att kommunicera kommer man långt!
 

Solskenshistorier

Oj vad det rullar på! Jag är helt snurrig i skallen av att försöka strukturera upp min vår och sommar - många pusselbitar som ska passas ihop och en hel del jobb på längre avstånd som behöver planeras. När jag startade mitt företag för fyra år sedan trodde jag att jag bara skulle träna lite hästar.. Jag ler lite när jag tänker på det - för jisses vad det är mycket runt omkring som tar upp tid och energi.
 
Jag har dessutom varit lite sjuk ett par dagar så mina egna hästar har blivit lite lidande. Igår tog jag en promenad med Coolman och Iso. Jag själv har en hel del skavanker i lite olika leder, Coolman är snart 27 år gammal och Iso håller precis på att återhämta sig efter en skada. Så det var ett kraftfullt gäng som var ute och gick. ;) Men vi hade det himla mysigt där ute i skogen med solen som sken (♥) och fåglarna som sjöng ovanför oss.
 
 
Idag körde Leia och jag ett pass i arbete för hand. Riktigt roligt! "Småpill" är något jag verkligen behöver bli bättre på, det är lätt att istället flyta ut och börja leka med allt det "roliga" istället. Men idag höll jag fokus och var verkligen noga med böjning, bogkontroll, längning av halsen och allt vad det är. Leia är verkligen otroligt tacksam att arbeta för hand för hon tycker att allt är kul. Oavsett om det är fancy grejer i full fart och fläkt eller att stå stilla och skifta vikten från ben till ben. Jag hade gärna åkt iväg och tränat lite med henne för någon som har mer koll på läget, för man hamnar lätt i samma gamla vanor. Och ett yttre öga är ju aldrig fel. Men det är ju det där med att ta tag i saker.. :)
 
Jag har nu precis kommit hem från dagens jobb och jag måste bara skriva ett par meningar om det också. Jag kom till det här ekipaget första gången för sex veckor sedan och vi har träffats ca en gång i veckan sen dess. Det är en fantatiskt fin liten ponny med sin unga ryttarinna. Det hade uppstått lite fel i kommunikationen vilket ledde till att ponnyn började visa aggressivitet. Vårt första möte handlade först och främst om att inte bli uppäten, nersparkad eller översprungen... Det var rent ut sagt ganska mycket kaos. Nu har de jobbat på under några veckor, fokuserat på en positiv träningsinställning och var gång jag ser dem blir jag varm i hjärtat! Ponnyn som tidigare skrek med alla medel att han inte tänkte tolerera något mer har nu en mild blick i ögonen, jobbar med en glädje som genomsyrar kroppen och varje gång han vänder upp mot sin människa släpper han ut ett dovt litet gnägg. Inga tendenser till hugg eller sparkar och även matte har blivit ordentligt trygg och säker på sig själv och ponnyn. Det är milt sagt en fröjd för ögat. Historier som denna är det som driver mig - vilken ära att få följa såna här resor!
 
Jag avslutar det här inlägget med ett klipp från igår. Iso och Coolman på promenad - för charmigt för att vara sant!
 

Stockholm - hör upp!

 
 
Det område som efterfrågat träning överlägset mest genom åren, det är Stockholm. Av olika anledningar har jag aldrig fått till det att åka upp tidigare, men nu har chansen kommit!
 
Runt slutet av april kommer jag kunna utgå från Västerås och erbjuda träningar i Västerås/Stockholm med omnejd. Först och främst åker jag till er som vill boka hel- eller halvdagar, men det kan även finnas utrymme för vissa "strötimmar". Om det är någon som har eller kan tipsa om en anläggning som kan fungera som samlingsplats skulle det underlätta stort!
 
Är du intresserad av att vara med? Skicka ett mail till info@norahkohle.se och märk det "Träning Stockholm". Berätta var du finns, hur lång träning du är intresserad av och om du har möjlighet att ta dig till en samlingsplats med din häst alternativt själv kan erbjuda en anläggning. Det är även bra för mig att veta om du kan vardagar och/eller helger. Intresseanmälan är inte bindande.
 
Jag ser fram emot att höra av er. :)
 
Bilderna i det här inlägget tog Amanda på oss i tisdags. Ni hittar fler HÄR!

Besök från Dalarna

Idag hade vi besök av Amanda som ville se mig jobba med hästarna och ställa lite frågor. Jag tycker att det är jätteroligt när folk är intresserade av det jag gör och vill komma och besöka oss. Dessvärre har jag inte riktigt tid att ta emot alla, men då och då gör jag det och det är alltid trevligt.
 
Hästarna var på gott humör och speciellt Conny som mest varit ute i skogen på sistone njöt ordentligt av att få jobba lite "ordentligt". Hmmm, han håller nog inte riktigt med om att Leia ska få ta över "hans" arbete, som jag skrev om i förra inlägget. ;) Vi visade även upp lite ridning och jag blev riktigt imponerad av honom. Galoppen är som jag pratat om förut svår för honom, får vi till en bra fattning och han har god energi räcker det ungefär ett varv, sedan faller han ur och orkar inte hålla tretakten längre. Blir det en dålig fattning är det hej kom och hjälp mig från början... Men idag kändes han hur stark som helst, lugna fina runda fattningar och en trevlig form under galoppen. Även enkla byten med halter gick hur tjusigt som helst.
 
Amanda fick testa på att tricka lite med honom. Conny var en riktig gentleman och ställde glatt upp. :)
 

S P O R T L O V S R A B A T T !

Ja, nu har vi ju faktiskt fått lite riktig vinter här på västkusten... :) Det måste firas! Vecka 7 är det sportlov i Kungsbacka och under den veckan sänker jag priset för träning till enbart *200 kr/timme*.
 
Jag hjälper gärna till på flera olika plan, oavsett om du har ett problem som behöver lösas eller bara vill ha något nytt att hitta på med din häst. Lastning, trickträning, grundutbildning, ridning i frihet? Du bestämmer! Även ni utanför Kungsbacka får självklart ta del av rabatten. ;)
 
Alltså: 200 kr/timme för alla träningstider i vecka 7. Passa på och boka nu!
All information om bokning hittas på min hemsida: www.norahkohle.se
 

Tillfälle - rea!

Nu går helgtiderna inför jul snabbt åt och jag har inte många lediga kvar. Jag har dock fått fria tider kommande helg och rear nu därför ut dem till sista minuten-pris. 250 kr/timme för alla träningar den 7-9 november (ord. pris 350 kr. Eventuell reseersättning tillkommer som vanligt).
 
Jag utgår från Kungsbacka, men åker upp till 20 mil/2 timmars resa enkel resa över dagen. På min facebook-sida skriver jag ut om jag har lediga tider på mina lite längre turer, så håll koll! Även du som finns på större avstånd än så är varmt välkommen att boka mig för träning, men då för flerdagarsupplägg. Hör av dig för mer information! Jag nås lättast på mail: info@norahkohle.se.
 

Vill du vara med och träna i Jönköping?

Nu på söndag den 28 september kommer jag till Clinic Arena i Tenhult, ca 10 km utanför Jönköping. Jag har nu varit på Clinic Arena och haft träningsdagar ett antal gånger och det brukar bli hur trevligt som helst! Det är en fin och väldigt lugn anläggning. Mina "stammisar" brukar snabbt boka upp träningstiderna, men på grund av skador hos både häst och människa har jag nu två lediga tider att erbjuda. En timme kostar 650 kr (inkl reseersättning och ridhushyra) och vi lägger upp träningen helt efter dina önskemål. Trickträning, ridning utan huvudlag, problemlösning, lastning, lösträning - du bestämmer!
 
Vill du vara med? Kontakta mig! Jag nås lättast på mail: info@norahkohle.se.
 

Träningsdag Ängelholm

Skånefolk! Den 5 oktober kommer jag till Ängelholms Ryttarförening för en träningsdag. Det är privatlektioner som står på schemat och jag har ännu lite tider lediga. Vill du komma igång med trickträning? Är du sugen på att börja rida utan huvudlag? Har du problem av något slag med din häst? Jag är öppen för förslag och kan hjälpa dig på flera olika plan.
 
Timpriset för träningar denna dag ligger på 700 kr, och då ingår både reseersättning samt ridhushyra. Är du intresserad av att boka är du varmt välkommen att höra av dig via mail info@norahkohle.se, så hjälper jag dig. Vi hörs!
 

Häst i Balans

Vill du kunna lasta din häst utan problem? Drömmer du om att rida i frihet utan huvudlag med bibehållen kontakt och balans? Har du råkat ut för en olycka och vill ha hjälp att hitta tillbaka till glädjen och tryggheten tillsammans med din häst? Eller vill du bara ha något nytt och roligt att träna på?

Jag undervisar i ridning och markträning i frihet, problemlösning, trickträning med mera. Grunden till all framgång är en väl fungerande kommunikation och relation mellan häst och människa, och därför är du välkommen till mig oavsett inriktning, mål och nuvarande nivå. Jag utgår från Kungsbacka men kommer med jämna mellanrum till bland annat Trollhättan, Jönköping och Helsingborg. Hör av dig för mer information, så hoppas jag att vi ses!
 

Hästarna i september -13

 
Lite bilder från september förra året då hela dysfunktionella familjen var igång och skapade kaos. Haha, nä, skämt åsido, men det är lite att hålla reda på med tre fullkomligt olika hästar som alla vill fullkomligt olika saker. :D
 
Dessa bilder togs till min nya hemsida som jag planerade att bygga. Ja, detta var alltså i september för nästan ett år sedan... Och min hemsida ser ännu precis likadan ut. Men nu har jag faktiskt tagit tag i det och nu försöker jag mig på WordPress. Jag tror att det kan bli himla mycket enklare att använda det istället för att koda helt som jag gör nu, men ÅH! Vad frustrerande det är innan man lärt sig något. Jag är van vid att kunna få allt precis som jag vill ha det och när det plötsligt bråkar tillbaka, då blir man lite purken... Men det löser sig väl så småningom.
 
Idag är sista dagen innan en intensiv jobbsommar drar igång. De närmsta tre veckorna är fullständigt fullbokade, efter det har jag lite ledigt och reser då bort i knappt en vecka, sedan är det back to work igen. Så vi får se hur mycket tid det blir över till träning av mina egna hästar och framförallt att dokumentera och blogga om det. Det blir lite som det blir helt enkelt! Så vet ni alla fall om och varför det är lite tyst ifrån mig. :)
 

Lediga tider för Ölandsträning

Jag och Conny på Öland för fem år sedan.
 
Det finns ännu ett par lediga tider för träning när jag är på Öland över midsommar. Fredag fm och lördag. Timpriset för träning är 350 kr och på det läggs reseersättning på 30 kr/mil (räknas från Gårdstorp). Ni upp till 16 år betalar 300 kr för en timme. Passa på medan jag är i närheten! Maila mig på info@norahkohle.se för att boka.

Jag kommer till Öland!

Conny och jag på Ölands västkust 2009.
 
Det är både roligt och frustrerande att jag har följare över hela landet. Roligt, ja av uppenbara orsaker såklart, och lite frustrerande därför att jag inte kan komma till er alla. Vilket jag gärna skulle vilja! Då och då åker jag på träningstourer men det blir än så länge rätt sällan. Det är ju lite att pussla ihop när man har hästar och hund och allt vad det är, man kan inte bara fara runt hur som helst.
 
Men i vilket fall, nu har ni på Öland chansen! Jag är där över midsommar och skulle ha tid för träningar fredag förmiddag den 20/6 samt lördag den 21/6. Jag utgår från Degerhamn så först och främst södra Öland, men hör gärna av dig i vilket fall så ser vi om det går att pussla ihop. Maila mig på info@norahkohle.se! :)

Häst i Balans

 
Vill du kunna lasta din häst utan problem? Drömmer du om att rida i frihet utan huvudlag med bibehållen kontakt och balans? Har du råkat ut för en olycka och vill ha hjälp att hitta tillbaka till glädjen och tryggheten tillsammans med din häst? Eller vill du bara ha något nytt och roligt att träna på?

Jag undervisar i ridning och markträning i frihet, problemlösning, trickträning med mera. Grunden till all framgång är en väl fungerande kommunikation och relation mellan häst och människa, och därför är du välkommen till mig oavsett inriktning, mål och nuvarande nivå. Hör av dig för mer information, så hoppas jag att vi ses!
 
Norah Kohle - Häst i Balans

Hej du, du kommer ihåg att du har en bog här va?

Under en av dagens lektioner fick jag jobba med en häst som beskrevs som mer eller mindre katastrofal. Världens mysigaste och gosigaste, men kunde bli totalt vild, slita sig, springa ner folk och så vidare. Jag träffar på sådana rätt ofta, och det är inte sällan just dessa hästar kryper lite längre in i hjärtat på mig...
 
Det finns två regler jag alltid håller hårt på, oavsett vad jag ska göra med en häst.
 
1. Jag får aldrig röra hästen utan att ha fått hästens samtycke genom en hälsning.
2. Hästen får aldrig springa ner mig.
 
Det vanligaste när man har en häst som är bufflig, biter och knuffas är att hästen bara beter sig så som hon tror att man beter sig i just den relationen. Människan är på och klappar och kliar och borstar och flyttar på hästen utan att riktigt tänka på att man då talar om för hästen "såhär gör vi mot varandra". Det man gör får man oftast tillbaka. Så snart man korrigerar sig själv och respekterar att hästen är boss över sin egen kropp, brukar det inte ta lång tid innan hästen i sin tur visar mer respekt tillbaka.
 
För att återgå till dagens häst fick jag snabbt påminna om regel nummer två. Hon hade dåliga erfarenheter av tidigare tränare och tänkte inte alls bli runtbossad, så hon kom springande med bogen och skulle försvara sig innan jag ens hunnit tänka på att flytta henne. När jag talar om att jag inte uppskattar att bli nersprungen utgår jag alltid från mig själv, och är aldrig kritisk mot hästen. Det vill säga, jag svarar inte med samma attityd och börjar flytta runt på hästen, utan jag försvarar bara mitt utrymme. Lättast görs det genom att jag helt enkelt slår mig själv på ryggen med repet, från sida till sida. Jag säger inte till hästen att hon ska flytta sig, jag höjer inte min energi - jag vevar bara runt med mitt rep inom mitt utrymme så får hästen flytta sig bäst hon vill.
 
Det här är något alla hästar förstår och kan acceptera utan att känna sig tillsagda. Viktigt är dock vad man gör efter att man försvarat sig. Ber jag genast om något annat? Går jag fram och klappar på hästen? Nej. Jag avvaktar. Det är ingen big deal att jag behövde försvara mig själv och jag understryker det genom att bli helt passiv omedelbart efter. De flesta hästar funderar en stund, bearbetar det som just hände och slappnar sedan av. Så även dagens sto. Sedan tog hon ett par steg framåt igen och hälsade på ett respektfullt och artigt sätt - och gav mig därför en inbjudan att klappa lite på henne. Sedan spenderade vi en stund med att nosa i ansiktet och klia i pannan.
 
En annan fantastisk dam jag har fått äran att följa och inspireras av.
 
Efter en del övningar som alla genomsyrades av grundtanken att bevisa att vi inte försökte bossa utan bara hitta ett trevligt sätt att förhålla oss till varandra gick vi vidare till bogförflyttningen. Bogen är hästens sköld och de använder den ofta för att försvara sig. Detta sto hade fått för vana att alltid gå med bogen pekandes mot människan och var därmed alltid beredd att slita sig om det skulle behövas. Vid tidigare träningar hade man försökt få henne att flytta på bogen, men det hade varit katastrof.
 
Att be hästen att flytta sin bog kan lätt bli kritiskt och många hästar blir stötta när man ska göra det. Som sagt, det är deras sköld och den används för att försvara sig. Så snart jag ställde mig i position för att kunna arbeta med bogen kom hon återigen springande med den och talade tydligt om att hon inte alls tänkte flytta på någon bog tack så väldigt mycket. I ett sånt läge är det lätt att svara med samma medel och trycka tillbaka - men vad har jag för rätt? Jag hade privilegiet att ha blivit inbjuden till hennes personliga sfär, så vem är jag att komma där och flytta runt på henne? Jag förstår att hon ville göra det klart från första början, för vi människor kan vara redigt otrevliga utan att ens tänka på det.
 
Så när bogen kom flygande klev jag ur hennes utrymme och gick återigen tillbaka till att enbart försvara mig själv. Så förvånad hon blev! Hon hade förberett sig på kamp och så gjorde jag precis tvärtom. Jag brukar säga att stegen är 1. Nyfikenhet, 2. Intresse, 3. Respekt, det vill säga att först när man fått hästen nyfiken och intresserad på vad man är för någon, då har man förtjänat respekten. Och fröken var här ordentligt nyfiken på vad jag var ute efter.
 
Genom att jobba med energin framåt och bakåt med mig vid sidan förstod hon snart att jag inte var ute efter att skyffla runt på henne. Då var hon redo att bli uppmärksammad på sin bog, som nu inte pekade mot mig men som fortfarande var väldigt spänd. "Hej du, du kommer ihåg att du har en bog här va?" En liten förmedling var allt som krävdes och så flöt hon iväg med bogen bort från mig. Det syntes tydligt att en liten lampa tänts inombords och att hon plötsligt kommit på att hon faktiskt kunde röra sin bog med avslappning.
 
Under resterande tid fick både matte och häst jobba med sina nya avslappningsövningar. Det var en fröjd att se! Från en spänd häst i försvarsposition och en stressad matte till en tillfreds, rörlig häst med en harmonisk matte. En häst som utåt sätt uppfattades som tuff och hård och bossig, men som gömde sig bakom ett skal och där under var otroligt känslig och osäker som en bräcklig liten blomma. Jag ser fram emot att få följa hennes resa och förhoppningsvis hjälpa hennes självförtroende att växa.

Träningsdag Jönköping

Jag har startat upp en "träningsgrupp" i Jönköping och tanken är att jag ska hålla regelbundna träningar där, ca varannan månad eller så. Senast var den 22 mars och nästa tillfälle blir den 25 maj. Tidigare elever har förtud på träningstiderna, men det går alldeles utmärkt att ställa upp sig på kölista. Då har man större chans att få plats vid eventuella avhoppningar och liknande.
 
Vill man vara med och titta kostar detta 50 kr/person för hela dagen. Observera dock att det här inte är någon kurs! Utan som åskådare får man följa privatlektionerna i manegen och förhoppningsvis få inspiration på så sätt. :)
 
Träningarna hålls på Clinic Arena i Tenhult strax utanför Jönköping. Vill du ha något liknande i din närhet? Jag behöver ett ridhus med toalett och goda parkeringsmöjligheter. Läktare och "fikarum" är stora plus men inga krav. Har du något förslag? Hör av dig! Jag åker inom en radie av 20 mil från Kungsbacka - med andra ord kommer jag gärna till bland annat Stenungsund, Trollhättan, Borås, Lidköping, Halmstad och så vidare.
 

Norah Kohle - Häst i Balans

Det har varit en himla trafik här på bloggen de senaste dagarna, givetvis med anledning av bilderna Elin Kero postade på oss i lördags. För er som inte vet vad jag pratar om, så hade jag och Elin en fotografering med "sagotema" i fredags. Resultatet blev helt strålande och vill ni se hur det ser ut, finns de som sagt på Elins blogg - Nevnarien.se. Jag kan fortfarande inte riktigt fatta att det är jag och Conny på bilderna!
 
Till alla er som hittat hit nu i dagarna: Varmt välkomna! Jag heter alltså Norah, bor i Kungsbacka och driver företaget Häst i Balans där jag jobbar som tränare. Min "specialité" är hästpsykologi och jag inriktar mig därför inte på en särskild gren under mina träningar, utan utgår från hästen och människan som individer. I menyn här till höger hittar ni all information om ni skulle vilja boka en träning med mig. I regel åker jag upp till 20 mil/2 timmars restid för träning över dagen.
 
Med mina egna hästar tränar jag mycket löst och tricks, och är väldigt intresserad av dressyr i frihet såväl uppsuttet som från marken. Videon här nedanför är filmad i september förra året och där visar jag, Conny och Leia upp vårt arbete tillsammans. Glöm inte att titta i HD-kvalitét.
 
Hör gärna av er om ni har några frågor!
 

Intressant lastning

Igår och idag på morgonen blev jag anlitad som akut lasthjälp. Min kund skulle till veterinären med sin häst idag och kunde inte få in honom i transporten.
 
Vanligtvis rekommenderar jag att man inte börjar lastträningen när man har en tid att passa, och att man tar ett par träningar innan man börjar på själva lastningen. Får man rätt på kommunikationen brukar transporten sedan vara ett ganska litet steg. Men i denna situation var det alltså lite akut, så jag åkte ut för att hjälpa till så gott jag kunde.
 
Hästen, vi kan kalla honom för "S", var en arabvalack i sina bästa år som hade för vana att stanna med frambenen på lämmen och sedan inte röra sig mer. Det här är ett otroligt vanligt problem och bottnar sig ofta i att hästen har problem med sina bakben. Det kan vara antingen fysiskt eller mentalt eller en kombination av de båda, men överlag är det oftast där problemet sitter. Så har man en häst som inte vill gå upp med bakbenen på lämmen, kan det vara en god idé att jobba mycket med bakdelen för att lära hästen att arbeta rätt med den.
 
Att arbeta med bakdelen kan vara så enkelt som att flytta runt den eller mer avancerat så som att backa upp på föremål med bakhovarna eller utföra olika tricks. Det kan givetvis också vara en rent fysisk skada som gör hästen stel eller skapar smärta. I "S" fall var det av just den anledningen han skulle till veterinären - på grund av misstänkta problem i ett eller båda bakben.
 
Då vi som sagt hade begränsad tid på oss fick jag kompromissa med hur jag vanligtvis gör. En "regel" jag har är att man aldrig lastar hästen och sedan ändrar miljön - med andra ord, ska hästen åka trångt och mörkt, ja då ska det vara trångt och mörkt när lastningen sker. I annat fall ger man hästen en falsk trygghet genom att säga "kom med mig in, titta så ljust och trevligt det är här" och sedan går man ut, stänger och lämnar hästen själv som undrar vad som hände... Däremot betyder inte det att man måste börja lastningsträningen såhär. De första tillfällena kan man ha det öppet och ljust och rymligt för att sedan, en bit i taget, närma sig hur det kommer att se ut i slutändan. Viktigt är bara att man aldrig går vidare förrän hästen är helt trygg i föregående läge.
 
Men. Nu hade vi bara tre timmar uppdelat på två dagar på oss, så de perfekta förutsättningarna fanns inte. Just nu låg fokus på att få in S så att han kunde åka till veterinären, och så får vi ta tag i den "äkta" lastningsträningen senare.
 
Jag började med att se hur rörlig S var i sina bogar. Jag ville kunna flytta honom åt både höger och vänster med bibehållen avslappning och fokus på mig. Med andra ord inte den traditionella bogförflyttningen där man säger "bort från mig" utan snarare som en yogaövning. Åt höger flyttade han lätt och kunde stanna och backa för en liten signal. Åt vänster flyttade han sig inte sidleds alls, utan sprang bara iväg framåt. Om detta var inlärt eller ett sätt för honom att komma runt eventuell stelhet bak, kunde jag inte svara på.
 
Efter att ha lirkat en stund testade jag att förflytta sticken från nedre bogen/ovanför frambenet till övre skulderbladet/under manken. Det blev omedelbart stor skillnad och även om avslappningen fattades, flyttade han sig nu mer åt sidan. Troligtvis var det ett (medvetet eller omedvetet) inlärt beteende, då.
 
Klockan tickade så när jag hjälpligt kunde flytta S sidleds och sedan avsluta i en avslappnad backning blev det dags att introducera transporten. Detta innebar att jag ställde mig i vägen för honom, så att han inte kunde gå in, och gjorde samma övning. Genom att arbeta runt transporten istället för att genast be hästen att gå in, visar man att det inte handlar om lastningen utan att man ber om precis samma saker, bara i en ny miljö.
 
Succesivt backade jag uppåt på lämmen och fortsatte att be S att flytta sig från höger till vänster med avslappning och milt fokus på mig istället för omgivningen. Tillslut stod han uppe med frambenen och jag fortsatte att flytta åt sidorna med bakbenen på marken. Åt höger var fortfarande mycket lättare för honom, och plötsligt började han att gå på med bakbenen samtidigt som han flyttade sig åt höger.
 
Sedan arbetade vi i det läget en ganska bra stund. Han fick upp både ett och två bakben på lämmen, men det såg himla obalanserat och okontrollerat ut. Jag fick känslan att han inte var säker på hur han skulle arbeta med sin bakdel på lämmen, som ju gungade och rörde en del på sig.
 
Jag fick en idé och frågade S matte om det inte möjligvis var en step up-transport, det vill säga att det går att ta bort lämmen. Vi hade tur! Det gick, så istället för att låta S vingla omkring på en ostadig läm, skulle han behöva ta ett kliv direkt in i transporten. Detta passar många hästar bättre, men det är också en del som inte vet hur de ska kliva uppför den ibland rätt höga (i detta fall ca 40 cm) kanten. S testade trevande att sätta in en fot men förstod inte hur han skulle kunna lägga någon vikt på. Och när han väl la tyngd på benet som stod inne i transporten, hängde han hjälplöst på ett ben och insåg inte att han kunde ta stöd med den andra hoven också.
 
Men positiv förstärkning och mild uppmuntran gav honom självförtroendet att fortsätta försöka, så snart stod han med båda framben inne i transporten. Det var den enkla biten. Har hästen inte ordentlig motivation och kraft i sina bakben, är det ett ganska svårt kliv att ta. Speciellt som S gärna gick längre in med frambenen, och lämnade bakbenen längre och längre bak.
 
Vi fortsatte med sidförflyttningarna. Höger till vänster, vänster till höger, om och om och hela tiden fokus på avslappning. Gång på gång frågade han "får jag gå in nu?", med andra ord byggdes motivation upp stegvis. Sedan hände det! Han tog ett skutt och hamnade inne i transporten med alla fyra hovar. "Hur gick det till.." såg han ut att undra. Men han stod lugnt och backade sedan försiktigt av när jag bad honom.
 
 
Det var otroligt intressant att se hur han utvecklade sin koordination under passet. Från att ha nästan ramlat ur transporten med frambenen tog han det nu försiktigt och sänkte sig sakta ner tills han fick kontakt med marken. Även bakbenen blev säkrare och säkrare och det strålade "jag kan!" ur ögonen på honom. Det finns inget bättre än när man kan få hästen att VILJA göra det man ber om!!
 
Två timmar förflöt otroligt snabbt och vips så var tiden slut. S hade nu varit inne i transporten ett flertal tillfällen och fullkomligt sken av stolthet. Det var dags att ta en paus, och så skulle jag återkomma idag på morgonen för att hjälpa till med lastningen inför veterinärbesöket.
 
Idag hade vi bara en timme på oss, sedan var S tvungen att stå i transporten på ett eller annat sätt. Men det absolut viktigaste är att hålla sig själv lugn - annars applicerar man all press på hästen och det är aldrig nyttigt. Så vi tog helt enkelt vid där vi slutade igår och betade metodiskt av våra punkter. Det syntes på S att han var trött efter gårdagens pass. Det var ju rena styrketräningen att kliva upp och ner för en hög kant sådär! Så jag försökte att släppa transporten ännu mer, och bara fokusera på hans lyhördhet.
 
Jag ska inte berätta hela historien igen, för det gick på ungefär samma sätt som igår. Plötsligt hoppade han in, men blev osäker med bakbenen och backade ur. Detta ledde till sänkt självförtroende och därefter vågade han inte gå längre in ens med frambenen under en period.
 
Men där gäller det att ha tålamod, tålamod, tålamod och inte bli stressad. Har man lyckats en gång kan man göra det igen! Det var upp till mig att återigen bygga upp S självförtroende och få honom att förstå att han kan.
 
Long story short - i sista sekund hoppade han in. Där stod han sedan kolugnt medan hans matte stängde bakom honom och jag bytte grimma. Han var redo! Allt hade skett i små steg och han hade fått känna att han klarade av allt vi bad om. Därför var det ingen stor grej när han tillslut stod helt inne.
 
Nu har jag skrivit en halv novell, så det är väl dags att runda av här. Jag ser fram emot att följa S och hans matte i deras framtida arbete och hoppas att allt gick bra hos veterinären idag!
Tidigare inlägg


Välkommen!

Mitt namn är Norah Kohle och jag kommer från Kungsbacka där jag driver företaget Häst i Balans. Jag jobbar med både mina egna hästar och mina elever för att finna harmoni och balans mellan häst och människa, så att samvaron blir trygg och spännande för båda parter.

Har tre hästar vid namn Conny, Coolman och Leia som du kan läsa mer om på deras respektive sidor.

Vill du träna för mig?

Till mig är du välkommen oavsett om du är intresserad av ridning, markträning, körning, trickträning etc. Inriktning är för mig inte det viktiga, utan att skapa en förståelse mellan individerna vilket sedan kan utvecklas åt det håll man önskar.

På min hemsida kan du läsa mer om mig och de tjänster jag erbjuder. Än en gång, varmt välkommen hit och hör gärna av dig om du har frågor!

Hemsida | Facebook | Instagram


Follow on Bloglovin

RSS 2.0