Vid havet


Nu kom den - värmen, och det med besked! Att jobba som hästtränare i 35 graders värme kan bli lite tufft stundtals, men jag ser det samtidigt som ett privilegium att jag får vara ute i det vackra vädret på arbetstid. Igår hade jag eftermiddagen ledig, så jag beslöt mig för att ta med Leia ner till havet och plaska.
Det är ju det där med skomakarens barn, ha ha... Om ni bara visste hur ofta jag blir anlitad för att hjälpa till med lastproblem eller vid akutlastningar, och det är något jag tycker är fantastiskt roligt. Det blir något så konkret att jobba med. Så man skulle ju kunna tänka sig att jag lasttränar mina egna hästar både framlänges och baklänges, men näää... ;) Vi tävlar aldrig, jag tackar sällan ja till uppvisningar och kursar gör vi högst ett par gånger per år. Så det blir inte någon vidare kontinuitet på åkandet, och därmed inte heller lastandet.
Speciellt inte för Leia, eftersom det alltid är trotjänaren Conny som hänger med när vi ska prestera på något sätt. Senast Leia åkte transport var för hela tre år sedan, när vi var vid stranden förra gången... Hon har aldrig varit särskilt förtjust i att åka. Under våra första år tillsammans lade jag ner en del jobb på lastträningen, då jag ville känna att jag KAN lasta och åka iväg akut om det skulle behövas. Då blev det bokstavligen en del lastning både framlänges och baklänges, och allt gick väldigt smidigt. Men så har vi alltså inte varit iväg på länge, och därför är lastningen nu inte så smidig som jag skulle önska. Tolka mig rätt, Leia gick in på kanske fem minuter efter lite pepptalk, så det är ingen katastrof, men jag är perfektionist och gillar inte när saker inte flyter på bra. :)
Så nu får transporten stå framme över sommaren, så har vi lite att jobba med!

Speciellt inte för Leia, eftersom det alltid är trotjänaren Conny som hänger med när vi ska prestera på något sätt. Senast Leia åkte transport var för hela tre år sedan, när vi var vid stranden förra gången... Hon har aldrig varit särskilt förtjust i att åka. Under våra första år tillsammans lade jag ner en del jobb på lastträningen, då jag ville känna att jag KAN lasta och åka iväg akut om det skulle behövas. Då blev det bokstavligen en del lastning både framlänges och baklänges, och allt gick väldigt smidigt. Men så har vi alltså inte varit iväg på länge, och därför är lastningen nu inte så smidig som jag skulle önska. Tolka mig rätt, Leia gick in på kanske fem minuter efter lite pepptalk, så det är ingen katastrof, men jag är perfektionist och gillar inte när saker inte flyter på bra. :)
Så nu får transporten stå framme över sommaren, så har vi lite att jobba med!



På stranden hade vi det riktigt trevligt. Leia var lite svettig efter åkningen och drog till sig en massa vidriga bromsar, så det var såklart en källa till en del frustration, men förutom det så var det mer eller mindre som att vi varit på hemmaplan. Tredje gången på stranden (och senast var alltså för tre år sedan) och första gången i halsring utanför gården. Fantastiska lilla häst!
Hon gillar verkligen att vara vid havet. Hon som brukade frukta vatten som själva döden. ;)



Den där jycken alltså...









Sämre hållning är det svårt att ha, men jag tyckte ändå att den här bilden var så himla härlig. :)

Att ligga ner på stranden var också nemas problemas! Gullehäst. Vi är ju som sagt i princip bara "hemma", så hon har inte fått se så värst mycket av världen lilla Leia. Därför blir jag så imponerad när hon tar det mesta med en axelryckning.

Dressyrteamet
Härliga bilder på fin friser, jag har haft två frieserhingstar. Mycket roliga hästar! :) kul att se lite lydnadsövningar, skulle min welsh cob behöva...*haha*
VIVUS - Hon med fölet
Vackert...
Hanna
Otroligt härliga bilder!