Två år sedan premiering

 
Idag är det två år sedan Leia visades på premiering nere i Åstorp, Skåne. Även om jag verkligen inte är någon tävlingsmänniska och framförallt inte bryr mig särskilt mycket om utställningar, var det ett himla trevligt event och framförallt en bra möjlighet för mig att testa min och Leias relation.
 
Hon var då fem år gammal och hade varit hos mig i lite drygt två år. Vad jag var mest fundersam över inför premieringen var det faktum att man inte visade hästen själv, utan att det var handlers från Holland som sprang med dem och ställde upp. Leia är en häst med hög integritet och därför visste jag inte hur hon skulle hantera att plötsligt bli överlämnad till någon helt främmande och sedan behöva prestera. Det hade inte varit en omöjlighet att hon helt enkelt satte sig på baken och vägrade röra sig, eller tvärtom flög i taket.
 
Vi hade dessutom knappt åkt iväg någonstans med henne. Transporter är inte favoriten så tre timmar instängd och sedan vistelse i box över natten, det var också något som skulle kunna gå lite hur som helst. Som sagt, det var verkligen ett tillfälle att testa vår relation.
 
Mätning där Leia slutade på 163 cm.
 
När vi anlände på kvällen innan premieringen var Leia som en kanonkula redo att explodera. Mycket känslor som behövde vädras! Vi lekte och rusade omkring på gräsplätten ovanför stallarna och det var många ögon som följde Leia när hon sprattlade omkring och flög i luften... Tillslut var hon i alla fall nöjd och kunde komma till ro i sin box med ett hönät.
 
På morgonen för premieringsdagen startade det med mätning av hästarna och Leia fick vara först ut. "Ställ upp henne och håll för ögat, fixar du att hålla henne själv?" frågade mätmannen. Jag gjorde som han sa, funderade lite över varför jag skulle hålla för ögat och svarade att det inte var några problem att hålla henne. Leia mättes, papper skrevs på och så var det klart. Ungefär fyrtio sekunder.
 
Efter vår tur ställde vi oss en bit bort och betraktade resten av hästarna som mättes. Det var något av en show... Plötsligt förstod jag varför mätmannen undrade om jag kunde hålla själv och tyckte att jag skulle hålla för synen. Hästarna stod på bakbenen, galopperade sidleds och flög i luften. På var och varannan häst fick man vara upp till fem personer som höll och knuffade från olika håll för att hästen skulle stå stilla länge nog att hinna mätas. Jag tänkte för mig själv "Listan över gott uppförande och bra relation med Leia: ett poäng".
 
Under dagen gick jag runt med Leia på området och lät henne beta, snarare än att hon skulle stå instängd i en mörk box helt själv. Vi fick se en hel del stress bland övriga hästar och det var många som berömde Leia för hur lugn och cool hon var. När jag berättade att hon var fem år var det inte många som trodde på mig.
 
 
Så blev det slutligen Leias tur att gå in i ringen. Vi hade stått vid sidan och väntat på vår tur och klumpen i min mage blev bara tyngre och tyngre. "Hur ska detta gå", tänkte jag.. Hästarna stressade omkring och det var en allt annat än harmonisk miljö. När traven skulle visas var det många som rörde sig i någon alternativ gångart ovan mark och vid uppställningen var det inte ovanligt att de stod mer på två ben än fyra.
 
Handlern tog över Leias grimskaft och ledde iväg med henne. Visst, hon vände sig om efter mig och såg ut att undra vad som pågick. Men det var allt. Hon hängde med, ställde upp sig efter önskemål och travade snällt med när handlern sprang med henne. Vid sista uppställningen blev han inte nöjd med hur hon stod utan bad henne att backa och gå framåt upprepade gånger. Tillslut började Leia gå ner i spagat och såg ut som "men vad VILL du egentligen??!". När det hela var klart leddes hon ut till mig, tog en djup suck och somnade nästan stillastående.
 
En sån stjärna hon var! Helt klart förtjänt av första pris för gott uppförande!
 
Jag hade inte behövt vara det minsta orolig. Leia klarade allt med bravur och gjorde både mig och många andra imponerade. Mest stolt blev jag över det faktum att hon hade kunnat bete sig precis som så många andra på premieringen. Det hade kunnat bli kaos, hon hade kunnat flippa ur och absolut inte velat vara med. Hon var inte annorlunda mot någon av de andra hästarna när det gäller temperament, utan allt handlade om god förberedelse. Leia var i balans och kunde därför hantera den stressade miljön.
 
 
Jag får ofta kommentarer om hur snälla mina hästar är. Hur lyckligt lottad jag är som har hästar som låter mig rida dem utan träns och göra diverse roliga saker med dem. Vad jag kämpar med att få folk att förstå är att det inte handlar om ifall hästen är "snäll" eller inte. Det finns inga onda eller goda hästar, bara hästar med olika bakgrund och förutsättningar som formar dem. Det är upp till oss att låta dem formas till att bli sina bästa jag. Conny, han hade nog inte klassats som "snäll" när han dag ut och dag in slängde mig all världens väg, när han attackerade mig vid longering och skjutsade runt på mig. Jag hade inte direkt fått för mig att då sitta upp och rida runt utan ett träns. Leia hade antagligen inte tagit många poäng i snällhet när hon knockade mig, sprang över mig och gång på gång försökte slita sig.
 
Ja, vi har också varit "där" en gång. Vi har också haft motgångar och jag har tvivlat på om vi någonsin kommer kunna göra allt det där jag drömt om. Men alla kan. Det kan ta olika lång tid, det kan finnas olika vägar att gå - men alla kan. En god relation är nyckeln till all framgång.

bella
Postat 2014-08-11 / 19:35:29.

så fin hon är! vad blev det för resultat? :)

Svar: Vi premierade enbart för att hon skulle bli inskriven i stamboken och det blev hon så ja, det blev ett bra resultat. ;) Sen fick hon ingen premie men det är inte konstigt då hon var i en väldigt ojämn fas exteriört.
Norah Kohle {Horse Balance}

Melanie
Postat 2014-08-14 / 13:23:49.

Fantastiskt! Inspireras så av ditt sätt!

Svar: Vad roligt att höra, tack! :)
Norah Kohle {Horse Balance}


Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:



Välkommen!

Mitt namn är Norah Kohle och jag kommer från Kungsbacka där jag driver företaget Häst i Balans. Jag jobbar med både mina egna hästar och mina elever för att finna harmoni och balans mellan häst och människa, så att samvaron blir trygg och spännande för båda parter.

Har tre hästar vid namn Conny, Coolman och Leia som du kan läsa mer om på deras respektive sidor.

Vill du träna för mig?

Till mig är du välkommen oavsett om du är intresserad av ridning, markträning, körning, trickträning etc. Inriktning är för mig inte det viktiga, utan att skapa en förståelse mellan individerna vilket sedan kan utvecklas åt det håll man önskar.

På min hemsida kan du läsa mer om mig och de tjänster jag erbjuder. Än en gång, varmt välkommen hit och hör gärna av dig om du har frågor!

Hemsida | Facebook | Instagram


Follow on Bloglovin

RSS 2.0